En adventskalender, även kallad julkalender är en särskild kalender som räknar dagarna till julafton. Vanligtvis börjar den med den 1 december men det finns också adventskalendrar som börjar med den första advent.
Julkalenderns historia tar sin början i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra nedräkningen till jul lite roligare för sin 4-årige son Gerhard. Hon fixade i ordning en färgglad kartong med 24 kakor. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.
Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att ge ut den första tryckta julkalendern i början av 1900-talet.
I Sverige började adventskalendrar ges ut år 1934och 1956 sändes den första adventskalendern i Sveriges radio. 1960 började SVT sända sin första julkalender i tv. Från början kallades den för adventskalendern men fr.o.m. år 1971 övergick man till att börja kalla den för julkalendern.
Jag testar adventskalender i bloggformat här inför julen i år. Julrelaterade inlägg 1-24 december blir det.
Ordet advent kommer från det latinska språket och betyder ankomst. Advent är inledningen på det kristna kyrkoåretoch är en förberedelsetid inför julen.Traditionellt i den lutherska och den romersk-katolska kyrkan är advent en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.När Sverige blev protestantiskt på 1500-talet försvann fastan men ett minne som finns kvar för julfastan är lutfisk. Av tradition påbörjades lutningen den 9 december för att fisken skulle hinna bli klar till jul. Under adventstiden skulle man förr vara lugn och stilla vilket innebar att bullriga arbeten skulle undvikas och livliga tillställningar var inte tillåtna.
Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar t.o.m. julafton. De fyra söndagarna fram till jul kallas ofta första, andra, tredje och fjärde advent men de heter egentligen första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år då juldagen infaller på en måndag. Tidenfram till jul räknas ner på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många tänder levande ljus och elektrisk belysning. I norra Europa är det vanligt med adventsljusstake och adventsstjärna vilket är en tradition som kommer från Tyskland. Den elektriska adventsljusstaken som ofta har sju ljus härstammar däremot från Sverige och kallades ursprungligen julottestake.
Adventsstjärnor lyser ofta i fönster under adventstiden i december. Adventsstjärnor finns i olika modeller och de flesta är elektriska.Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som visade vägen för de tre vise männen till det nyfödda barnet Jesus, där han låg i en krubba i ett stallmen idag används stjärnorna mer för att sprida julstämning och längtan till julen.
Jag tycker det är fint att ha adventsljusstakar och/eller adventsstjärnor i många fönster, gärna alla som går. Extra fint blir det när man sätter upp dem på oväntade platser. Jag har bl.a. sett en adventsljusstake i ett badrumsfönster och en adventsstjärna i ett båthus.
Det är också fint att tänka enhetligt med adventsstjärnorna. Kanske en sorts adventsstjärna i ett rum eller samma i alla rum. Jag funderar på att börja samla på min favoritstjärna i guldfärg och fasa ut de vita pappersstjärnorna som ändå bara går sönder efter ett tag.
Lilla jul firar vi på Åland (och i svenskfinland) varje år lördagen före den första advent. Lite som namnet antyder är det en försmak av julen.Den lilla julgranen som är ca 1 meter hög tas in och pyntas. Det förekommer också lillajulklappar som tomtenissarna har lämnat utan att visa sig. Det är oftast väldigt enkla klappar som t.ex. godis, pyssel eller spel. PåÅland har lilla jul som ofta uttalas som ett ord (lillajul) blivit en folkfest som firas både offentligt och privat med grunder i folktraditionen. Redan under första halvan av 1900-talet firades lillajul mer intensivt på Åland än i övriga Finland. Genom att framhålla det typiskt åländska har massmedierna och turistbranschen gjort seden till sin egen och lillajulen är för många åländska familjer inte en ”liten julafton” utan en mer omfattande festlig tradition som markerar att julen har börjat. För många familjer är det under denna dag man börjar julpynta, provsmakar julmaten och går på julmarknad.
Den lilla familjen har varit på lillajul-marknad hela dagen så det har inte blivit så mycket pyntande hemma men vi började litegrann redan igår och fortsätter imorgon för då börjar adventstiden.
Jag tänkte skriva ett inlägg om hur skönt jag tycker det är att sprida ut julförberedelserna på flera månader men…
Igår såg jag ett inslag i TV4:s nyhetsmorgon söndag där en expert uttalade sig om att man enbart får ta fram adventsljusstake och och adventskalender till första advent och julgranen får man ta in tidigast dagarna före jul. I inslaget mötte experten en julpyntare som börjar redan i oktober. Se inslaget här.
Det där störde mig. Varför måste det vara så extremt åt olika håll? Kan man inte försöka hålla sig till traditioner men ändå lägga in tid för att förbereda julen innan adventstiden är här? Om man t.ex. ska köpa eller skapa en adventskalender så kan man ju inte göra det samma dag som den ska användas. Man behöver ju förbereda det och samma sak är det med adventsljusstaken och andra saker som behöver planeras in.
Sen kan jag förstå att man inte bör börja själva julfirandet allt för lång tid i förväg för då hinna man tröttnar på julen så snabbt. Jag kan t.ex. notera att det finns personer som pyntar och testar julens smaker redan i november för att sedan plocka bort julen redan i mellandagarna. Jag blir lite ledsen av att det. Som att man vill dumpa julen innan den är över. Julen varar ju ända till tjugondag knut. Det är ju först då som julen ska sopas ut. Enligt tradition.
Julen är nästan den enda högtiden som jag lägger lite mer energi på. Det beror ganska mycket på att jag gillar att den varar länge och att den går att plocka in i många olika detaljer. Man kan göra sin egen tolkning av julen. Så lite eller mycket man vill. Jag gillar att bygga upp stämningen över en längre tid och sen leva i julkänslan länge. Ända tills den officiellt ska sopas ut.
Fixar julen
Av en slump råkade jag hitta en underbar serie på temat, som går på svtplay att följa under november . Fixar julen heter den och det släpps ett nytt 6 minuter långt avsnitt varje dag hela november.
På fredagarna kör fixar-gänget dessutom en Fixar live-sändning då de pysslar i studion samtidigt som de interagerar med barn i appen Svt barn. Barnen får rösta på olika saker, skicka in bilder och meddelanden i chatten och delta i en fix-a-long. Jag gillar att alla pynt är hyfsat enkla att göra, fina och hållbara. Att det är lätt att skapa samma saker hemma utan att söka upp en hobbyyaffär först.
Skärmdump svtplay.se
Vi fixar i november och chillar i december
Ledorden för Fixar julen är att man fixar i november för att kunna bara vara (chilla) och titta på julkalendern i december. Jag inspireras mycket av den idén och tänker att jag fortsätter följa min planering dvs planerar och handlar det sista inför julen i november (förutom mat och annat som har begränsad hållbarhet). Pysslar gör jag i december men inspiration tar jag till mig redan nu och planerar vad jag vill göra inför julen.
Café au lait och cappuccino är enligt min mening olika varianter av en kaffe med mjölk med några små skillnader. En vanlig kaffe med mjölk består av (ny)bryggt kaffe med en mindre mängd kall mjölk medan café au lait och cappuccino innehåller varm mjölk.
En cappuccino består av lika delar espresso, varm mjölk och skummad mjölk.
Ingredienser:
0,5 dl starkt kaffe (eller en portion espresso)
1 dl mjölk
Gör såhär:
Värm mjölken i en kastrull till ca 65 grader och börja sedan vispa upp ett skum.
Förbered kaffet under tiden som mjölken blir varm.
En rätt som förekom i flera varianter på Matkulturdagen var pirogen.
Definitionen av pirog är att det är en maträtt som bestående av en deginbakad fyllning. Degen baseras ofta på potatis, mjöl eller majs och fyllningen av t.ex. ris, köttfärs eller grönsaker. Det finns också dessertpiroger som är fyllda med bär eller frukt. Piroger förekommer i många länder men själva ordet härstämmar från Ryssland där pirogen är nationalrätt. Pirogen ser lite olika ut beroende på nationalitet. Polska piroger kokas vid tillagning liksom de flesta kinesiska varianter. De svenska rätterna pitepalt och kroppkakor är besläktade med pirogerna.
I kokboken Ät med hela mun som Ålands marthadistrikt har gett ut hittade jag ett recept på en åländsk pirog som heter Sundspiråg.
Jag testade att baka enligt receptet och konstaterade att jag kommer att göra lite annorlunda om jag väljer att laga sundspirågen igen. Dels så skulle jag kokat risgrynsgröten en dag innan och dels så hade jag gjort något annorlunda med fyllningen.
Sundspiråg recept:
Koka en gröt av 1 liter mjölk och 1,5 dl risgryn. (Det står ofta stpå risgrynspaketet hur man ska koka gröten. Det tar ca 40-60 minuter att koka risgrynsgröten eftersom risgrynen behöver tid att svälla ut och absorbera vätskan.)
Gör en vetedeg av: 0,5 liter mjölk, 50 g jäst, 1 liter vetemjöl och 250 g smält smör. Börja med att smälta smöret och gör ett degspad av mjölken och jästen. Rör sedan i mjölet och låt degen jäsa medan du gör fyllningen.
Fyllning: 0,5 kg köttfärs, 1 stor finhackad gul lök, 2 tsk salt, 1 tsk peppar. Fräs köttfärsen i rikligt med smör tillsammans med den finhackade löken. Smaksätt färsen med salt och peppar. Rör sedan ihop köttfärsen med risgrynsgröten till en smidig smet.
Kavla ut vetedegen i två plattor lika stora som en långpanna. Den första läggs i botten på en långpanna klädd med bakplåtspapper. Täck degplattan med köttfärs/rissmeten.
Koka 2 ägg. Äggen ska vara hårdkokta. Finhacka de hårdkokta äggen och strö över fyllningen.
Den andra degplattan läggs över som ett lock och degplattorna trycks ihop längs kanterna.
Pensla med ett uppvispat ägg och grädda i 175 grader ca 30-40 minuter.
Det blev lite som en köttpirog i långpanneformat. Om jag skulle testa det här en annan gång hade jag förberett gröten och de kokta äggen dagen före och hittat på något mer med fyllningen.
En mer smakrik kryddning kanske och så skulle jag testa att göra pirogen i portionsbitar från början. Lättare att styckfrysa det som blir över då och ha som lunch eller mellanmål vid tillfälle.
Förra helgen besökte den lilla familjen till grannkommunen Föglö för att studera Matkulturdagen på Vikingaborg. Eller ja vi besökte evenemanget men jag ville också se hur man på Föglö valde att presentera konceptet.
Matkulturdagen arrangerades av Kultur- och fritidsnämnden i Föglö och det var gratis att delta. Den lilla familjen var de enda besökarna som inte var föglöbor. Jag tror t.o.m. att jag fick frågan om jag kom från Rumänien eller så hörde jag fel. Varken sonen eller jag har rumänskt påbrå även om sonen fastnade för det rumänska köket dagen till ära. Jag hann inte prova alla sorter riktigt då sonen var väldigt ivrig att kolla in såväl maten som allt annat han var nyfiken på.
En sak som jag märkte var att potatis, mjöl, ägg och lök är råvaror som ofta är basen för rätter som är vanliga i de europeiska länderna. Jag fick lite inspiration av det. Tänk vad många olika maträtter man kan laga med så enkla ingredienser.
Kaffebordet hade USA som värdland. Där serverades det bl.a. key lime paj och äppelkaka.
Totalt finns det ca 15 olika nationaliteter i Föglö. På plats under matkulturdagen var inte alla på plats, men de flesta var där.
Café au lait är en av de enklaste kaffedrinkarna man kan göra i hemmaköket. Det enda trixiga är att få till en bra smakbalans mellan kaffet och mjölken. Café au lait är franska för ”kaffe med mjölk”. Det finns många varianter på vad man får om man beställer en café au lait.
Personligen förknippar jag den mest med den svenska varianten som vanligtvis innebär bryggkaffe med varm mjölk. När jag växte upp cirkulerade det en tv-reklam med de ikoniska café au lait-kopparna.
Recept:
1 del Bryggkaffe
1 del mjölk
Börja med att brygga kaffet, gärna lite starkare än normalt.
Värm upp mjölken.
Häll kaffet i en kopp och fyll sedan på med mjölken.
Den här kaffedrinken känns som att dricka en vanlig kopp kaffe med mjölk, men mjölken blir lite sötare när den värms. Om man gillar mer smaksatta kaffedrinkar så kan café au lait vara en grund som kan kryddas på olika sätt.
Livet i Franks koja 
