Författare: jennyaliteter

Nu fixar vi jul. Vad kul.

jennyaliteterLämna en kommentar

Jag tänkte skriva ett inlägg om hur skönt jag tycker det är att sprida ut julförberedelserna på flera månader men…

Igår såg jag ett inslag i TV4:s nyhetsmorgon söndag där en expert uttalade sig om att man enbart får ta fram adventsljusstake och och adventskalender till första advent och julgranen får man ta in tidigast dagarna före jul. I inslaget mötte experten en julpyntare som börjar redan i oktober. Se inslaget här.

Det där störde mig. Varför måste det vara så extremt åt olika håll? Kan man inte försöka hålla sig till traditioner men ändå lägga in tid för att förbereda julen innan adventstiden är här? Om man t.ex. ska köpa eller skapa en adventskalender så kan man ju inte göra det samma dag som den ska användas. Man behöver ju förbereda det och samma sak är det med adventsljusstaken och andra saker som behöver planeras in.

Sen kan jag förstå att man inte bör börja själva julfirandet allt för lång tid i förväg för då hinna man tröttnar på julen så snabbt. Jag kan t.ex. notera att det finns personer som pyntar och testar julens smaker redan i november för att sedan plocka bort julen redan i mellandagarna. Jag blir lite ledsen av att det. Som att man vill dumpa julen innan den är över. Julen varar ju ända till tjugondag knut. Det är ju först då som julen ska sopas ut. Enligt tradition.

Julen är nästan den enda högtiden som jag lägger lite mer energi på. Det beror ganska mycket på att jag gillar att den varar länge och att den går att plocka in i många olika detaljer. Man kan göra sin egen tolkning av julen. Så lite eller mycket man vill. Jag gillar att bygga upp stämningen över en längre tid och sen leva i julkänslan länge. Ända tills den officiellt ska sopas ut.

Fixar julen

Av en slump råkade jag hitta en underbar serie på temat, som går på svtplay att följa under november . Fixar julen heter den och det släpps ett nytt 6 minuter långt avsnitt varje dag hela november.

På fredagarna kör fixar-gänget dessutom en Fixar live-sändning då de pysslar i studion samtidigt som de interagerar med barn i appen Svt barn. Barnen får rösta på olika saker, skicka in bilder och meddelanden i chatten och delta i en fix-a-long. Jag gillar att alla pynt är hyfsat enkla att göra, fina och hållbara. Att det är lätt att skapa samma saker hemma utan att söka upp en hobbyyaffär först.

Skärmdump svtplay.se

Vi fixar i november och chillar i december

Ledorden för Fixar julen är att man fixar i november för att kunna bara vara (chilla) och titta på julkalendern i december. Jag inspireras mycket av den idén och tänker att jag fortsätter följa min planering dvs planerar och handlar det sista inför julen i november (förutom mat och annat som har begränsad hållbarhet). Pysslar gör jag i december men inspiration tar jag till mig redan nu och planerar vad jag vill göra inför julen.

Rekommenderade inlägg:

Cappuccino

jennyaliteterLämna en kommentar

Café au lait och cappuccino är enligt min mening olika varianter av en kaffe med mjölk med några små skillnader. En vanlig kaffe med mjölk består av (ny)bryggt kaffe med en mindre mängd kall mjölk medan café au lait och cappuccino innehåller varm mjölk.

En cappuccino består av lika delar espresso, varm mjölk och skummad mjölk.

Ingredienser:

  • 0,5 dl starkt kaffe (eller en portion espresso)
  • 1 dl mjölk

Gör såhär:

  1. Värm mjölken i en kastrull till ca 65 grader och börja sedan vispa upp ett skum.
  2. Förbered kaffet under tiden som mjölken blir varm.
  3. Häll kaffet i en kopp och häll på mjölken.
  4. Lägg skummet överst med en sked.
Originalet på caféet Bagel bee.

Rekommenderade inlägg:

Sundspiråg

jennyaliteterLämna en kommentar

En rätt som förekom i flera varianter på Matkulturdagen var pirogen.

Definitionen av pirog är att det är en maträtt som bestående av en deginbakad fyllning. Degen baseras ofta på potatis, mjöl eller majs och fyllningen av t.ex. ris, köttfärs eller grönsaker. Det finns också dessertpiroger som är fyllda med bär eller frukt. Piroger förekommer i många länder men själva ordet härstämmar från Ryssland där pirogen är nationalrätt. Pirogen ser lite olika ut beroende på nationalitet. Polska piroger kokas vid tillagning liksom de flesta kinesiska varianter. De svenska rätterna pitepalt och kroppkakor är besläktade med pirogerna.

I kokboken Ät med hela mun som Ålands marthadistrikt har gett ut hittade jag ett recept på en åländsk pirog som heter Sundspiråg.

Jag testade att baka enligt receptet och konstaterade att jag kommer att göra lite annorlunda om jag väljer att laga sundspirågen igen. Dels så skulle jag kokat risgrynsgröten en dag innan och dels så hade jag gjort något annorlunda med fyllningen.

Sundspiråg recept:

  1. Koka en gröt av 1 liter mjölk och 1,5 dl risgryn. (Det står ofta stpå risgrynspaketet hur man ska koka gröten. Det tar ca 40-60 minuter att koka risgrynsgröten eftersom risgrynen behöver tid att svälla ut och absorbera vätskan.)
  2. Gör en vetedeg av: 0,5 liter mjölk, 50 g jäst, 1 liter vetemjöl och 250 g smält smör. Börja med att smälta smöret och gör ett degspad av mjölken och jästen. Rör sedan i mjölet och låt degen jäsa medan du gör fyllningen.
  3. Fyllning: 0,5 kg köttfärs, 1 stor finhackad gul lök, 2 tsk salt, 1 tsk peppar. Fräs köttfärsen i rikligt med smör tillsammans med den finhackade löken. Smaksätt färsen med salt och peppar. Rör sedan ihop köttfärsen med risgrynsgröten till en smidig smet.
  4. Kavla ut vetedegen i två plattor lika stora som en långpanna. Den första läggs i botten på en långpanna klädd med bakplåtspapper. Täck degplattan med köttfärs/rissmeten.
  5. Koka 2 ägg. Äggen ska vara hårdkokta. Finhacka de hårdkokta äggen och strö över fyllningen.
  6. Den andra degplattan läggs över som ett lock och degplattorna trycks ihop längs kanterna.
  7. Pensla med ett uppvispat ägg och grädda i 175 grader ca 30-40 minuter.

Det blev lite som en köttpirog i långpanneformat. Om jag skulle testa det här en annan gång hade jag förberett gröten och de kokta äggen dagen före och hittat på något mer med fyllningen.

En mer smakrik kryddning kanske och så skulle jag testa att göra pirogen i portionsbitar från början. Lättare att styckfrysa det som blir över då och ha som lunch eller mellanmål vid tillfälle.

Rekommenderade inlägg:

Matkulturdagen

jennyaliteterLämna en kommentar

Förra helgen besökte den lilla familjen till grannkommunen Föglö för att studera Matkulturdagen på Vikingaborg. Eller ja vi besökte evenemanget men jag ville också se hur man på Föglö valde att presentera konceptet.

Matkulturdagen arrangerades av Kultur- och fritidsnämnden i Föglö och det var gratis att delta. Den lilla familjen var de enda besökarna som inte var föglöbor. Jag tror t.o.m. att jag fick frågan om jag kom från Rumänien eller så hörde jag fel. Varken sonen eller jag har rumänskt påbrå även om sonen fastnade för det rumänska köket dagen till ära. Jag hann inte prova alla sorter riktigt då sonen var väldigt ivrig att kolla in såväl maten som allt annat han var nyfiken på.

En sak som jag märkte var att potatis, mjöl, ägg och lök är råvaror som ofta är basen för rätter som är vanliga i de europeiska länderna. Jag fick lite inspiration av det. Tänk vad många olika maträtter man kan laga med så enkla ingredienser.

Kaffebordet hade USA som värdland. Där serverades det bl.a. key lime paj och äppelkaka.

Totalt finns det ca 15 olika nationaliteter i Föglö. På plats under matkulturdagen var inte alla på plats, men de flesta var där.

Rekommenderade inlägg:

Café au lait

jennyaliteterLämna en kommentar

Café au lait är en av de enklaste kaffedrinkarna man kan göra i hemmaköket. Det enda trixiga är att få till en bra smakbalans mellan kaffet och mjölken. Café au lait är franska för ”kaffe med mjölk”. Det finns många varianter på vad man får om man beställer en café au lait.

Personligen förknippar jag den mest med den svenska varianten som vanligtvis innebär bryggkaffe med varm mjölk. När jag växte upp cirkulerade det en tv-reklam med de ikoniska café au lait-kopparna.

Recept:

  • 1 del Bryggkaffe
  • 1 del mjölk
  1. Börja med att brygga kaffet, gärna lite starkare än normalt.
  2. Värm upp mjölken.
  3. Häll kaffet i en kopp och fyll sedan på med mjölken.

Den här kaffedrinken känns som att dricka en vanlig kopp kaffe med mjölk, men mjölken blir lite sötare när den värms. Om man gillar mer smaksatta kaffedrinkar så kan café au lait vara en grund som kan kryddas på olika sätt.

Café au lait med lite vaniljsocker.

Rekommenderade inlägg:

Ålands krigspannkaka

jennyaliteterLämna en kommentar

Jag försöker hitta ny inspiration till matlagning, eller egentligen letar jag bakåt i tiden. Jag började fundera på vad som är åländsk mat egentligen. Hittade inte speciellt många recept på nätet, men vet att äldre släktingar har gamla handskrivna recept som gått i arv och på biblioteket kan man hitta äldre kokböcker med traditionella recept.

Ålands marthadistrikt har gett ut en kokbok som innehåller recept på traditionell åländsk mat. Några rätter i boken känner jag igen från skolmaten som serverades när jag gick i grundskolan.

Andra recept är sådant min mormor har lagat. Boken innehåller också några riktigt gamla recept som jag blev nyfiken på, just för att jag aldrig hört talas om den tidigare. Vad sägs om t.ex. Ålands krigspannkaka?

Receptet på den åländska krigspannkakan härstammar från tiden kring det första världskriget (1914-1918).

I kristider handlar matlagning ofta om att skapa rätter på billiga ingredienser och att dryga ut de råvaror som är dyra eller svåra att få tag på. I den här krigspannkakan finns t.ex. inga ägg.

Recept:

I originalreceptet ska det vara kornmjöl men jag tänker att man tar det mjöl man har hemma. Den här gången blev det vetemjöl.

  • 0,75 l skivade morötter
  • 3 dl mjölk
  • 2 dl mjöl
  • 1 tsk salt
  • 1 tsk kardemumma

Gör såhär:

  1. Koka morötterna tills det är helt mjuka.
  2. Mal eller mosa de kokta morötterna sedan.
  3. Blanda sedan morotsmoset med övriga ingredienser.
  4. Stek sedan pannkakor i stekpanna (eller grädda i en gjutjärnspanna över öppen eld).

Kardemumma i matlagning känns lite åländskt på något vis. Den smaken tar ofta över i stuvade makaroner, ålandspannkakan eller som här i krigspannkakan.

Enligt min mening är det en svår smak att kombinera med andra smaker. I alla fall om det handlar om en salt rätt. Jag tänkte att det skulle passa med lingonsylt och bacon till, som det brukar göra till andra typer av salta plättar (raggmunkar t.ex.) men här blev det bara konstigt.

Rekommenderade inlägg:

Kladdkakans dag

jennyaliteterLämna en kommentar

Den klassiska kladdkakan är den som har smak av choklad. Jag gillade den men på senare år har jag upptäckt en massa andra kladdkakor som känns lite roligare att baka och ibland t.o.m. är lite godare än originalet med kakao. Den senaste jag testat att baka är en morotskladdkaka.

Morotskladdkaka

Receptet kommer från Camilla Hamid.

  • 2 morötter
  • 200 g smör
  • 2,5 dl strösocker
  • 1 tsk malen kanel
  • 0,5 tsk malen kardemumma
  • 2 krm ingefära
  • 4 ägg
  • 3 dl vetemjöl
  • 0,5 dl farinsocker

Färskostglasyr

  • 300 g färskost
  • 100 g rumstempererat, mjukt smör
  • 1,5 dl florsocker

Gör såhär:

  1. Sätt ugnen på 175 grader.
  2. Skala och riv morötterna fint.
  3. Smält smöret i en kastrull och låt svalna.
  4. Blanda försiktigt ihop rivna morötter, smör, strösocker, kanel. kardemumma, ingefära, ägg, vetemjöl och farinsocker tills det går ihop till en jämn smet.
  5. Fodra en form som är ca 20 cm i diameter med bakplåtspapper.
  6. Häll smeten i formen.
  7. Grädda kladdkakan i mitten av ugnen i ca 25 minuter.
  8. Låt kladdkakan svalna helt och hållet i kylskåpet (helst över natten eller minst 4 timmar) innan du pikerar kakan med färskostglasyren.
  9. Färskostglasyr: Låt smöret stå framme en stund och bli rumsvarmt. Det ska vara så mjukt att det är lätt att vispa det. Vispa smöret tillsammans med färskosten. Vänd sedan ner florsockret och blanda försiktigt ihop.
  10. Bre glasyren över kakan och servera.

Rekommenderade inlägg:

Alla helgons dag

jennyaliteterLämna en kommentar

Igår besökte den lilla familjen två gravgårdar på Åland för att tända ljus vid hänsovna släktingars gravar.

Hänsovna är ett ord vars betydelse är ungefär bortgångna. Jag vet inte hur vanligt ordet är, men jag hör det i alla fall väldigt sällan och vill gärna bidra till att det används mer eftersom jag tycker att det är fint ord. Det är lite målande eftersom det kombinerar orden hädan och sova till ett ord. Som att de hänsovna har för evigt somnat in från den tillvaro vi levande befinner oss i. De hänsovna har lämnat de levandes tillvaro för den eviga vilan. Ungefär så.

De hänsovna skulle också kunna vara en spännande boktitel. Kanske skulle det vara en roman som berättar en historia genom människor som tidigare levt. Kanske en deckare. Eller ett familjeepos. Vad hände egentligen med de hänsovna? Vilka var de?

Rekommenderade inlägg:

Pumpkin spice latte (uppdaterad)

jennyaliteterLämna en kommentar

Jag gjorde ett försök att förbättra det första receptet på Pumpkin spiced latte (utan pumpa) som hade några brister.

Recept: (2 portioner)

  • 2 dl starkt kaffe
  • 4 dl mjölk
  • 0,5 msk farinsocker
  • Vispad grädde
  • Pumpkin spice:
  • 1 msk malen kanel
  • 0,5 msk torkad mald ingefära
  • 0,5 tsk muskot
  • 1 tsk kardemumma

Gör såhär:

  1. Brygg kaffe starkare än vanligt.
  2. Lägg mjölken i en kastrull och tillsätt farinsockret och kryddorna. Hetta upp blandningen utan att låta den koka.
  3. Häll upp 1 dl kaffe i en stor mugg eller ett latteglas. Tillsätt sedan den kryddiga mjölken och toppa med vispad grädde.

Det här blev bättre än den första versionen även om det hittills inte är en av mina favoritdrycker. Lite för kryddig för min smak, men det blev lite bättre balans i drycken när jag uteslöt kryddpeppar och lade till vispad grädde. Dock är det lite synd att man inte känner ett spår av kaffesmak.

Rekommenderade inlägg:

Flygande Jakob

jennyaliteterLämna en kommentar

Flygande Jakob är en rätt som har lite märkliga smakkombinationer. Inget jag skulle äta så ofta men ibland är det lite roligt att äta det för omväxlings skull just för att det är så enkelt att tillaga och för att det är en klassisk maträtt från en annan tid.

Namnet kommer från upphovsmannen Ove Jakobsson som var verksam inom flygfrakt. Ove Jakobsson skapade rätten men det var hans granne som hittade på namnet flygande Jakob. Grannen jobbade på svenska tidningen Allt om Mat och receptet publicerades första gången där år 1976. Idag kan man nog säga att Flygande Jakob har blivit en riktig 70-talsklassiker.

I originalreceptet ingår grillad kyckling, italiensk salladskrydda, bananer, vispgrädde, chilisås, bacon och jordnötter.

Recept

Det är inte alltid man hittar färdiggrillad kyckling. Då brukar jag köpa kycklingfiléer istället. Kycklingrätter passar bra med ris till.

  • 4 kycklingfiléer
  • 1 banan
  • 1 påse jordnötter
  • 2 dl vispgrädde
  • 1 dl chilisås
  • 150 g bacon.
  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Skär kycklingen i bitar. Lägg bitarna på botten i en ungsform.
  3. Strö över jordnötter.
  4. Skiva bananen och lägg i formen.
  5. Strimla bacon och lägg i formen.
  6. Vispa grädden. Blanda sedan i chilisåsen i grädden.
  7. Täck ugnsformen med chiligrädden.
  8. Ställ in formen i ugnen och grädda ca 20 minuter.
  9. Koka under tiden riset (eller annat tillbehör).

Rekommenderade inlägg: