Etikett: miljö

Årsmöte och söndagsmiddag på Stalldalen

jennyaliteterLämna en kommentar

Igår var den lilla familjen på årsmöte och söndagsmiddag med släktföreningen. Årsmötet brukar oftast infalla den här tiden på året. Det är ett sätt att samlas och träffa andra släktingar samtidigt som man får uppleva restaurangåland på landet (eller i skärgården) när lågsäsongen är på intåg.

Bara det kan vara inspirerande i sig. Att få reda på vilka ställen som faktiskt har öppet när sommarrestaurangerna har stängt för säsongen.

Den här gången var årsmötet på Stalldalen som ligger i Finströms kommun. Stalldalen ligger i Grelsby men det är nära till Finströms centralort Godby. På området där Stalldalen ligger var det under många ett mentalsjukhus. Verksamheten startade på 1930-talet och hette då Ålands sinnessjukhus men bytte senare namn till Grelsby sjukhus. 2011 lades den psykiatriska verksamheten ner och flyttades till nybyggda lokaler intill Ålands centralsjukhus i Mariehamn.

Jag har besökt platsen på den tiden då det ännu var patienter intagna här, men även senare i olika ärenden. Än så länge har jag en känsla av att den rätt så nybildade verksamheten Stalldalen inte är helt färdigställd. Det är lite oklart vart man ska gå när man parkerat bilen och det är svårt att få en helhetsbild av vilken upplevelse den nya verksamheten står för. Det byggs lite här och där och är lite otydligt var man ska gå in. På nedre våningen i den byggnad som tidigare varit sjukhusets kök finns ett bageri med café på hörnet som jag har besökt tidigare.

På övre våningen är själva restaurangen och festvåningen som vi besökte idag. Restaurangen & festvåningen var fin och allt funkade bra, men ingången för den som kommer med barnvagn eller rullstol var inte helt färdigställd. Det gick att komma in där men det kändes lite som att komma in köksvägen. Inte så representabelt. Men det är väl under uppbyggnad.

Huvudentrén var i alla fall representabel.
Garderoben och toaletterna

Jag har svårt att sätta fingret på vad det var för stil på Stalldalens restaurang. Det känns varmt utan att vara färgstarkt, samtidigt som det ändå inte var färglöst. Jag vill säga att det finns en känsla av Medelhavet men bara lite. Vissa detaljer kändes som att de var hämtade från 1930-talet. Lite Art Deco typ. Jag noterade även att man valt runda, svarta strömbrytare av äldre snitt inne på toaletterna. Kanske är det flera stilar som samsas men som förenas av en återkommande färgskala och materialval.

Jag hann inte dokumentera varmrätten, men här var det i alla fall dessert och kaffe.

Rekommenderade inlägg:

Saknade skog

jennyaliteterLämna en kommentar

Barrskogen som finns här på vår skärgårdsö ser i grunden likadan ut oavsett årstid, men däremot är skogen inte lika tillgänglig året runt.

Snörika vintrar kan det vara svårt att komma ut på stigarna i skogen eller under sommaren, att hitta lugnet där när stressade sommarbesökare tar sina fordon så långt de kommer vid skogsstigens början och sedan rör sig högljutt i skogen.

På senare år har även älgflugorna gjort entré, vilket också gör att man drar sig för att gå till skogen i sommartid.

Höstdagar är kanske bäst i skogen även om jag har uppskattat sommarkvällar när det skymmer.

I skymningen kan jag uppleva jag den trolska känslan av en sagoskog, den inspirerande skogen som öppnar upp för nya tankar och mer intensitet då vilda djur helt oväntat kan uppenbara sig. Allt från en liten skogsmus som springer snabbt över stigen till en stor älgtjur med krona som plötsligt bara står där i all sin prakt.

Det är då det blir tydligt att jag är en människa på besök i de vilda djurens boning.

Under åren jag bott här på skärgårdsön har det blivit många promenader i skogen, men jag kände redan när jag bodde i stan en dragningskraft till skogen, sökande efter en plats där jag kunde känna mig mer närvarande och mindre tillgänglig.

Nu var det länge sen jag gick i skogen. Det har hänt så mycket med tillvaron där de senaste åren. I början av 2019 kom stormen Alfrida som vände upp och ner på många träd, som blev liggande i vägen för stigarna i skogen och minskade tillgängligheten.

Så småningom kom dock röjningsarbetet igång och stigarna blev fria igen.

I början av 2020 kom Corona-pandemin och då började fler människor att upptäcka skärgården och det blev trångt på stigarna i skogen även under perioder då det vanligtvis inte brukar vara så mycket folk där.

Om några år hoppas jag få återupptäcka skogen tillsammans med sonen. För närvarande betraktar vi den lite på håll, så nära vi kan komma med att rulla barnvagn längs skogsvägar.

Rekommenderade inlägg:

Hållbart familjeliv, finns det?

jennyaliteterLämna en kommentar

För några år sen gick jag igenom olika flöden i mitt liv och downsizade min tillvaro. (Finns det ett bättre ord för det på svenska?) Jag försökte minska mitt avfall och såg över mina transporter och inköp. Jag organiserade också hemmet enligt konmarimetoden och det kändes som att jag hade gjort vad jag kunde för miljön och fått lite bättre ordning över hemmet och tillvaron.

Sen fick jag barn.

Prylberget började växa bestående av babyartiklar, leksaker och diverse andra saker som skulle underlätta det nya livet med en baby. Dessutom ökade mängden sopor pga engångsartiklar och mer förpackad mat. Det kändes verkligen som att allt bara rasade samman.

Hur gör man för att familjelivet ska bli hållbart?

Finns det ens något sånt?

Visst, jag har gjort några hållbara val. Det finns en hel del babyartiklar och leksaker som barn använder så kort tid och inte har så jättestort behov av så där kunde man välja bort endel saker. Dessutom finns det en andrahandsmarknad för saker som behövs men används så lite att de inte blir slitna.

Men. Det känns ändå som att småbarnstiden är en tid då konsumtion, avfall och svinn är större än vad det skulle vara under andra omständigheter. Ibland funderar jag på om man bara ska leva med det och tänka mer långsiktigt istället.

En sak som jag ska ta tag i när hösten kommer är i alla fall att gå igenom barnkläder inför höst/vintersäsongen och ta fram en ny plan för hur vi ska få bättre ordning hemma. Återkommer till det i september.

Nu får det vara som det är de sista veckorna av den här sommaren.

Rekommenderade inlägg: